Projekten delar på sammanlagt 38 miljoner kronor och pågår 2019-2021. Forskningen förväntas bidra till en bättre och effektivare miljöövervakning genom införande av DNA-baserad analysteknologi. Fokus ligger på utveckling av metoder där miljöprover (vattenprover, botten- och markprover) analyseras utifrån sitt DNA för att identifiera framför allt arter, så kallad DNA-streckkodning.
Beviljade projekt
eDNA i miljöövervakningen och analysen av biodiversitet - kvarstående frågor
eDNA (miljö-DNA) är de spår av DNA som organismer lämnar efter sig i miljön, och som vi tack vare framsteg inom molekylärbiologin kan upptäcka även om det rör sig om väldigt små mängder.
Det här projektet knyter an till pågående och planerade program inom den nationella akvatiska miljöövervakningen. DNA-teknikens allmängiltighet kommer att studeras genom följande frågor: hur långt från källan kan DNA upptäckas, i rinnande vatten och i havet? Hur stor är risken för att hitta DNA från organismer som egentligen inte är ett bevis på att organismen finns där prov tagits, så kallade "falska positiva". Vilka spår lämnar fiskar, borstmaskar, kräftdjur efter sig i miljön. Dessutom kommer frågan om stickprovsstorlek och risken för felbeslut att studeras och diskuteras.
Projektledare: Per Sundberg, Göteborgs universitet.
Beviljade medel: 5 330 000 kronor.
DNA-streckkodning av marina växtplankton
Växtplankton ingår i miljöövervakningsprogram som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten. Övervakningen baseras till stor del på tidskrävande analysmetoder som utförs med mikroskop och som ibland gör det omöjligt att identifiera mycket små växtplankton. Ett alternativ till mikroskopi är så kallade molekylära analysmetoder, analys av miljö-DNA och DNA-streckkodning.
Projektets huvudsyfte är att utvärdera högkvalitativ sekvensering, streckkodning som ett verktyg för att undersöka mångfalden av växtplankton i haven runt om i Sverige, med särskild inriktning på icke-inhemska arter och skadliga alger. Testerna kommer att genomföras på vattenprover som samlas in som en del av det svenska marina övervakningsprogrammet.
Projektledare: Agneta Andersson, Umeå universitet.
Beviljade medel: 5 900 000 kronor.
Etablering av bibliotek av DNA-streckkoder från svenska gördelmaskar (Annelida)
Projektet syftar till att upprätta DNA-streckkodsbibliotek för svenska och merparten av de övriga skandinaviska gördelmaskarna (Clitellata). Gördelmaskar är en klass av segmenterade maskar (Annelida) som är vanliga i akvatiska och terrestriska ekosystem.
Studierna bidrar till att öka kunskapen om gördelmaskars taxonomi och biologiska mångfald. Eftersom gördelmaskar är en funktionellt viktig grupp i många ekosystem kommer en större kunskap om deras taxonomi och biologiska mångfald att kunna bidra med relevanta resultat för miljöövervakningen i skogar, jordbruksområden, sjöar, rinnande vatten och i havet.
Projektledare: Christer Erséus, Göteborgs universitet.
Beviljade medel: 4 630 000 kronor.
Life-DNAquatic
Det här projektet syftar bland annat till att:
- jämföra skillnader i provtagningsdesign för att kunna bestämma den optimala provtagningssäsongen och hur många prov som behövs för att göra inventeringar i olika habitat
- jämföra kostnader och effektivitet för olika provtagningsutrustningar och filtreringsmetoder
- fastställa ett robust protokoll för fältprovtagning så att kontaminering och nedbrytning av eDNA förhindras
- genomföra kostnad-nyttojämförelser med de traditionella inventeringsmetoder som används i nuvarande miljöövervakning. Projektet kommer att ge tydliga rekommendationer och vägledning för akvatisk eDNA-provtagning (var, när, hur) så att akvatiska arter på ett representativt sätt kan upptäckas
Projektledare: Micaela Hellström, AquaBiota Water Research ABWR AB.
Beviljade medel: 5 000 000 kronor.
Streckkodning av sötvattenorganismer för förbättrade biodiversitetsbedömningar (FRESHBAR)
Projektet syftar till att vidareutveckla streckkodsbibliotek för nyckelgrupper bland sötvattenorganismer samt integrera och upprätta DNA streckkodsmetodik med nationell miljöövervakning av sjöar och vattendrag.
Målsättningen är bland annat att tillhandahålla nya streckkodssekvenser för bottenlevande kiselalger och ryggradslösa djur, garantera ny och korrekt artbestämning baserad på molekylära och morfologiska taxonomiska bestämningar, jämföra morfologiska och DNA-baserade artbestämningar över olika miljögradienter samt att lagra resultat och prover i kvalitetssäkrade databaser och samlingar. Användande av streckkodning i miljöövervakningen kan även bidra till en större kunskap om komplexa gruppers artsammansättning vilket kan ge bättre bedömningar av biologisk mångfald, och en vidareutveckling av bedömningsgrunder för miljökvalitet.
Projektledare: Maria Kahlert, Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
Beviljade medel: 4 440 000 kronor.
Övervakning av biodiversitet i svensk skogsmark - provtagning och DNA-analyser
Systematisk övervakning av organismsamhällen i skogsmark saknas i nuvarande miljöövervakning. Projektets målsättning är att utveckla DNA-baserade analyser av markorganismer som kan komplettera Markinventeringens markkemiska analyser. De organismgrupper för vilket detta ska testas är svampar, bakterier/arkéer, och insektsgruppen hoppstjärtar (Collembola).
Syftet är att utvärdera olika protokoll för DNA-provtagning, för att på bästa sätt fånga den lokala och regionala diversiteten av olika markorganismer. Hur kvalitén på DNA-analyserna påverkas av att färska markprover lagras torkade över längre tidsperioder kommer att undersökas. Målsättningen är att projektet utmynnar i en optimerad provtagningsmetodik samt olika scenarier där kostnader och provtagningsintensitet avvägs mot hur väl mångfalden fångas.
Projektledare: Björn Lindahl, Sveriges lantbruksuniversitet.
Beviljade medel: 3 370 000 kronor.
NEMOtode BARCODing: Förbättrad miljöövervakning av Östersjöns bentiska ekosystem
Projektets syfte är att förbättra övervakningsverktygen som bedömer Östersjöns bentiska ekologiska status. Trots att rundmaskar (Nematoder) är den bottenlevande djurgrupp som har störst mångfald och skulle kunna vara ett viktigt bidrag till bedömningen av Östersjöns bentiska ekosystemstatus, ingår de inte i dagens miljöövervakning.
Målsättningen är att förbättra DNA-referensdatabaserna för nematoder från Östersjön, att bidra med kvantitativa data från nematod-streckkodning, att undersöka hur medräknande av nematoder i biotiska index påverkar bedömningen av statusen för Östersjöns bentiska ekosystem och att validera potentiella förbättringar ur ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.
Projektledare: Francisco Nascimento, Stockholms universitet.
Beviljade medel: 4 480 000 kronor.
Utvärdering av eDNA för miljöövervakning av gäddbestånd i Sverige
Som predator utför gäddan viktiga ekosystemtjänster och är betydelsefull för ekosystemens hälsa och funktion, både i sötvatten och i kustområden. Trots sin ekologiskt och socioekonomiskt stora betydelse är gäddan kraftigt eftersatt i övervakningen. En anledning är att fångstbarheten i traditionella övervakningsmetoder är låg. När beståndsutvecklingen inte kan följas saknar förvaltningen kunskapsunderlag vilket kraftigt begränsar möjligheten till underbyggda beslut.
Det här projektet syftar till att utveckla och utvärdera hur och om eDNA (miljö-DNA) kan användas som en skonsam övervakningsmetod för gädda genom att jämföra och utveckla olika eDNA-tekniker. Målsättningen är att projektet ska leda till en framgångsrik integrering av eDNA-metoder för skonsam övervakning av fisk.
Projektledare: Anti Vasemägi, Sveriges lantbruksuniversitet.
Beviljade medel: 4 950 000 kronor.
Mer information
Kontakt
Forskningssekreterare Gunilla Ejdung, telefon: 010-698 14 20
Forskningssekreterare Kerstin Jansbo, telefon: 010-698 14 56