Sverige klarar de flesta taken i EU:s nya takdirektiv

Vartannat år tar Naturvårdsverket fram ett scenario över hur utsläppen av luftföroreningar kommer att utvecklas i framtiden. Scenariot är viktigt bland annat för att kunna följa upp Sveriges internationella åtaganden för att minska våra utsläpp.

En jämförelse mellan det senaste scenariot och de tak för utsläpp som Sverige har enligt EU:s nya takdirektiv för 2020 och 2030, visar att Sverige klarar de flesta taken.

Det som ser ut att bli svårt är taken för kväveoxider till 2030 och ammoniak till 2020 och 2030.

• Scenario för utsläpp av luftföroreningar

Sveriges åtaganden enligt EU:s takdirektiv

Sedan december 2016 innehåller EU:s takdirektiv nya detaljer och bestämmelser som medlemsstaterna ska genomföra ((EU)2016/2284).

Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av luftföroreningar till åren 2020 och 2030.

De luftföroreningar som regleras i takdirektivet är:

• svaveldioxid (SO₂)
• kväveoxider (NO_x)
• flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC)
• ammoniak (NH₃)
• och små partiklar (PM2,5)

Bekräftar Göteborgsprotokollets åtaganden

De åtaganden som gäller för år 2020, bekräftar de åtaganden som redan tidigare antagits under luftvårdskonventionens Göteborgsprotokoll.

Skillnaden mellan Göteborgsprotokollet och takdirektivet är att jordbrukssektorns utsläpp av NO_x och NMVOC räknas med i Göteborgsprotokollet men inte inom takdirektivet.

• Sveriges åtaganden enligt Göteborgsprotokollet

Åtagandena har år 2005 som basår, det vill säga det år från vilket utsläppsminskningen beräknas.

¹⁾ Enligt luftsubmission 2020, jordbrukssektorns utsläpp av NO_x och NMVOC borträknade.

Jämförelse mellan åtagande och scenario

Nedan jämförs utsläppsåtagandet enligt takdirektivet med det senaste scenariot för framtida utsläpp av luftföroreningar i Sverige år 2020 och år 2030.

• Scenario för utsläpp av luftföroreningar

²⁾ Utvecklingstakter enligt luftscenario 2020, jordbrukssektorns utsläpp av NO_x och NMVOC borträknade.