EU:s luftkvalitetsdirektiv är viktiga för luftvårdspolitiken inom EU. Det finns två direktiv som är styrande för medlemsländernas arbete med luftkvalitet:
Regelverk för att skydda hälsa och miljö
Luftkvalitetsdirektiven innehåller gräns- och målvärden för ett antal viktiga luftföroreningar. Värdena anger den lägsta godtagbara luftkvalitet, som är praktiskt möjlig att uppnå, för att skydda människors hälsa och miljön.
Medlemsländerna i EU är skyldiga att klara gränsvärdena till vissa bestämda datum. Länderna ska även arbeta för att nå fastställda målvärden.
Direktiven innehåller dessutom regler och principer för hur medlemsländerna ska kontrollera luftkvaliteten, tillhandahålla information till allmänheten samt åtgärda identifierade problem.
Relaterade EU genomförandeakter
Det finns två beslut från EU kommission som kompletterar luftkvalitetsdirektivens bestämmelser:
Dessa beslut är så kallade genomförandeakter och har antagits efter omröstning i EU:s kommitté för luftkvalitet.
Genomförande i svensk lagstiftning
Luftkvalitetsdirektivens bestämmelser är delvis genomförda i miljöbalken, plan- och bygglagen och i ett antal andra lagar, men framförallt i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9).
Lagstiftningen hjälper oss att styra miljöarbetet i Sverige, så att halterna av de farligaste föroreningarna i utomhusluften minskar. Detta bidrar bland annat till bättre hälsa för människor och mindre påverkan på växtligheten. Lagstiftningen bidrar även till att uppnå miljömålet Frisk luft.
Gräns- och målvärdena i direktiven har genomförts som miljökvalitetsnormer i Sverige.
Relaterade arbetsgrupper och nätverk
Under EU-kommissionen finns flera arbetsgrupper som stödjer medlemsstaternas arbete genom att ta fram vägledningar. Grupperna arbetar även med att utvärdera de befintliga kraven och att ta fram rekommendationer för förbättringar.
Kommitté (Ambient Air Quality Committee) och expertgrupp för luftkvalitet - biträder EU-kommissionen med att genomföra direktiven och med att ta fram underlag till nya direktiv och beslut. Gruppen består av representanter från alla medlemsstater i EU. Sverige representeras av Naturvårdsverket. Kommittén är en formell sammanslutning där omröstning sker i vissa frågor.
Arbetsgruppen för rapporteringsfrågor - 2011 utökades kraven på redovisning och rapportering via ett så kallat e-rapporteringssystem (EU-beslut 2011/850/EU). Beslutet trädde i kraft 2014. Övergången till det nya systemet leds av kommissionen och den europeiska miljöbyrån (EEA) med stöd av arbetsgruppen för rapporteringsfrågor. Sverige representeras av Naturvårdsverket och Datavärden för luft (SMHI).
Nätverket för europeiska referenslaboratorier, AQUILA (National Air Quality Reference Laboratories Association) - samordnas av EU:s gemensamma forskningscenter (DG JRC). Nätverket inrättades 2001 för att samordna mätningarna av luftkvalitet inom EU. Naturvårdsverket deltar i AQUILA tillsammans med Referenslaboratoriet för tätortsluft - mätningar (ACES, Stockholm Universitet).
Nätverk för modellering av luftkvalitet, FAIRMODE (Forum for Air Quality Modelling) - är ett nätverk för modellutvecklare och modellanvändare inom EU. Det samordnas av EU:s gemensamma forskningscenter (DG JRC). Forumet bildades i 2008 för att samordna och underlätta användandet av spridningsmodeller för kontroll av luftkvalitet enligt luftkvalitetsdirektiven. Naturvårdsverket deltar i FAIRMODE tillsammans med Referenslaboratoriet för tätortsluft - modeller (SMHI).