Miljöanpassning av marknaden – steg för steg

Naturvårdsverket har under lång tid bidragit aktivt i arbetet med att utveckla en miljöanpassad marknad i Europa, och gör det även idag.

Steg för steg

Sortera på: fallande - stigande
  • 1989

    De nordiska länderna fattar beslut om att införa miljömärkningen Svanen. Svanen är ett frivilligt system som underlättar för konsumenter att välja produkter och tjänster med lägre miljöbelastning, och bidrar därmed till att öka efterfrågan på dessa produkter. Svanens miljömärkningskriterier kan användas i offentlig upphandling. Naturvårdsverket medverkade i utvecklingen system och kriterier för Svanen-märkning.

    Svanen, Nordens officiella miljömärkning (extern webbplats)
  • 1992

    EU fattar beslut om att införa en Europeisk miljömärkning, EU-blomman (EU Ecolabel).

    EU-blommans officiella sida (extern webbplats, engelsk information)Förordningen om ett EU-miljömärke, EG/66/2010 (extern webbplats)
  • 1998

    De nordiska länderna inleder samarbete för att ta fram en ProduktOrienterad MiljöStrategi (POMS), som har ett grundad på livscykeltänkande och samordning av olika politikområden. Naturvårdsverket har en framträdande roll och driver särskilt frågan om att öka utbud och efterfrågan på miljöanpassade produkter. EU-kommissionen inleder arbete för att ta fram en integrerad produktpolitik (IPP), inspirerad av bland annat Danmark, Sverige och Holland. IPP syftar till att minska produkters miljöpåverkan över hela livscykeln, från utvinning av råvaror till tillverkning, distribution, användning och avfallshantering (”vaggan till graven”).

    Deklaration om ett hållbart Norden (1998) på Nordiska ministerrådets webbplatsEU-kommissionen arbete med en integrerad produktpolitik, IPP (extern länk, engelsk information)
  • 2000

    Nordiska Ministerrådet startar en arbetsgrupp för integrerad produktpolitik (IPP).

    Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för hållbar konsumtion och produktion (extern webbplats)
  • 2001

    EU-kommissionen presenterar en grönbok om integrerad produktpolitik (IPP), med förslag på åtgärder för att stärka en sådan politik, bland annat miljömärkning och offentlig upphandling. Kommissionen skickar ut grönboken på samråd, för att få in kommentarer från medlemsstater och andra aktörer. Europeiska rådet och EU-parlamentet välkomnade grönboken. Parlamentet ger EU-kommissionen i uppdrag att utvecklade en gemensam bas för livscykelanalyser så att olika bedöma miljöpåverkan från produkter/organisationer, utifrån existerande metoder för livscykelanalys.

    Om EU:s grönbok om integrerad produktpolitik (KOM/2001/68) (extern webbplats, på engelska)
  • 2003

    EU-kommissionen presenterar ett meddelande om IPP. Det lyfter upp att miljöaspekter måste vägas in i alla politiska beslut, vikten av livscykelperspektiv och att det behövs nya metoder för att bedöma miljöpåverkan. En grundläggande tanke är att konsumenterna måste få tillgång till bra information för att kunna göra miljömässiga val.

    Om EU:s integrerade produktpolitik (extern webbplats, på engelska)Meddelande om integrerad produktpolitik (KOM/2003/302) (extern webbplats)
  • 2008

    EU-kommissionen presenterar en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion (HKP). Den innehåller en rad förslag för ökad miljöhänsyn i produktion och efterfrågan på hållbara produkter. Europeiska rådet stödjer handlingsplanen, och ger EU-kommissionen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en gemensam metod för att redovisa koldioxidutsläpp kopplade till produkter (Carbon Footprint). En slutsats från det arbetet är att metoden även måste ta hänsyn till andra miljöaspekter än klimat för att konsumenter ska ha tillräcklig information för att kunna göra miljömässiga val. Naturvårdsverket bidrar bl.a. med svenska erfarenheterna från klimatdeklarationer och bedömningar av klimatpåverkan från livsmedel

    Handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik (KOM/2008/397) (pdf, extern webbplats)
  • 2010

    EU-kommissionen presenterar: meddelande om hållbar materialhantering (Sustainable Material Management, SMM), Single Market Act ( som betonar att om det krävs gemensamma metoder för att beräkna och kommunicera miljöpåverkan på ett sätt som säkrar rättvis konkurrens på inre marknaden) och ”Europa 2020 – en strategi för smart, hållbar tillväxt för alla”. Strategin har flera huvudinitiativ, så kallade flaggskepp, som beskriver drivkrafter för hållbar tillväxt och nya jobb. Ett av dessa är ”Ett resurseffektivt Europa”, som är avsett att stödja hållbar tillväxt. Europeiska rådet välkomnar meddelandet om SMM, och ger kommissionen i uppdrag att ta fram en gemensam metod med livscykelperspektiv, som tar hänsyn till all relevanta miljöpåverkan.

    EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 (KOM/2010/2020) (extern webbplats)Om EU:s flaggskepp ”Ett resurseffektivt Europa” (extern webbplats, engelska)
  • 2011

    EU-kommissionen presenterar ”Färdplan för ett resurseffektivt Europa” som beskriver åtgärder samt tekniska och strukturella ändringar som behövs för en omställning till ett resurseffektivt Europa. En av åtgärderna är att utveckla en gemensam, livscykelbaserad metod för att beräkna miljöpåverkan från produkter och organisationer. Naturvårdsverket stöttar Miljödepartementet i arbetet med färdplansarbetet och startar en arbetsgrupp för resurseffektivitet, tillsammans med näringslivet. EU-kommissionen presenterar sitt sjunde miljöhandlingsprogram (MHP), ”Att leva gott inom planetens gränser” (2014-2020), som utvecklar idéerna om livscykeltänkande och samordning av politikområden. EU-kommissionen lovar att avsätta resurser för de åtgärder som behövs.

    Färdplan för ett resurseffektivt Europa (KOM/2011/571) (extern webbplats)EU-kommissionens sjunde miljöhandlingsprogram (externs webbplats)Om miljöhandlingsprogrammet (extern webbplats, på engelska)
  • 2012

    EU-kommissionen publicerar en handbok för livscykelanalys (LCA), ”The International reference Life Cycle Data system” (ILCD). Handboken är ett uppslagsverk för LCA-experter, och ska ge mer mer enhetlighet i hur man använder metoder, och tolka resultat från, livscykelanalyser inom EU.

    Om ILCD-handboken på EU-kommissionens webbplats för LCA-forskning (extern webbplats, engelsk information)
  • 2013

    EU-kommissionens presenterar ett initiativ för ökat utbud av miljöanpassade produkter (Single Market for Green Products Initiative, SMGP), med riktade insatser för att nå målen i tillväxtstrategin Europa 2020. Initiativet ska bidra till genomförandet av färdplanen för resurseffektivitet genom att öka utbud och efterfrågan på miljöanpassade produkter. Det innehåller förslag till gemensamma metoder för att beräkna miljöpåverkan, /miljöavtryck (Environmental Footprints, EF), från produkter och organisationer. Metoden omfattar 14 olika miljöpåverkanskategorier. EU-kommissionen inleder en pilottest (2013-17), för att undersöka om metoderna är robusta och praktiskt användbara för företag. Totalt 27 produktgrupper/sektorer ingår i testen. Naturvårdsverket representerar Sverige i styrgruppen för pilottesten.

    Om produktgrupper/sektorer och miljöpåverkanskategoriernaEU-kommissionens initiativ för ökat utbud av miljöanpassade produkter (SMGP) (extern webbplats, engelsk information)
  • 2015

    Nordiska Ministerrådet startar en projektgrupp för miljöavtryck, (Nordic Environmental Footprints) (NEF), en arbetsgrupp för hållbar konsumtion och produktion.

    Nordiska projektgruppen för miljöavtrycks hemsida (extern, på engelska)
  • 2016

    Utvärdering av pilottesten startar. Både arbetssätt inom pilottesten, och hur den bidragit till utvecklingen av metoder för livscykelanalys, utvärderas av externa granskare.

  • 2017

    Pilottest avslutas.

  • 2018

    Styrgruppen för pilottesterna håller sista möte (i februari?) för att godkänna de förslag som tagits fram. Diskussion om hur metoden kan användas påbörjas inom EU. Den kommer främst att skötas via Member State Expert group for IPP/SCP.