Så arbetar IPCC

IPCC ska bidra med en vetenskaplig bild av klimatets förändring, de ska beskriva effekterna samt peka på möjliga åtgärder. Panelens slutsatser vänder sig främst till världens beslutsfattare och är avsedda att användas både nationellt och internationellt, bland annat i de förhandlingar som sker inom FN:s klimatkonvention.

IPCC bedriver ingen egen forskning, utan utvärderar vetenskapliga studier, observationer och forskningsresultat. På så sätt kan man säga att IPCC analyserar och sammanfattar den forskning som pågår om jordens klimat världen över. Forskare från hela världen deltar frivilligt och utan ekonomisk ersättning i arbetet.

Särskilda arbetsgrupper

IPCC presenterar vart sjätte till sjunde år en sammanfattande bedömning av kunskapsläget, den senaste (AR4) kom 2007. Panelens rapporter tas fram av tre arbetsgrupper:

  • Arbetsgrupp I – forskning om vetenskapen om klimatsystemet och klimatförändringar.
  • Arbetsgrupp II – effekter, sårbarhet och anpassning till klimatets förändring.
  • Arbetsgrupp III – åtgärder som kan minska utsläppen av växthusgaser och vår påverkan på klimatet.

Författarnas arbete och granskningsprocessen

Omfattning och avgränsningar för respektive delrapport bestäms av klimatpanelen i Plenum (det vill säga av länderna) innan arbetet inleds. Författarteamen ska vara sammansatta så att de avspeglar kompetens, världens sex regioner enligt WMO, industri- respektive utvecklingsländer och på senare tid även genus. Samtliga medlemsländer har möjlighet att nominera såväl författare som personer som kan granska underlaget. Till varje arbetsgrupp finns ett tekniskt stöd (Technical Support Unit, TSU).

Den femte utvärderingens delrapporter (AR5) skrivs av 840 internationella experter i olika författarteam. Långt fler än dessa är dock involverade i arbetet. Flera av medlemmarna i författarteamen har stöd i sakfrågan från andra experter som blir tillfrågade pga sin kompetens inom ett särskilt område. Nio av de totalt 48 forskare som Sverige nominerade blev antagna av klimatpanelens byrå. Två deltar i arbetsgrupp 1, sex i arbetsgrupp 2 och en i arbetsgrupp 3.

När rapporterna sänds på extern granskning i två omgångar får ytterligare experter möjlighet att granska och kommentera underlaget. Alla experter som önskar kan registrera sig på någon av de tre arbetsgruppernas respektive webbplats. Utsedda redaktörer som inte deltar i skrivandet ansvarar för att inkomna kommentarer följs upp. Alla kommentarer och författarnas hantering av dessa offentliggörs när respektive delrapport slutligen godkänts.

1. Första granskningen: experter

Det första utkastet till delrapport sänds ut till experter som har gjort sig kända för att ha särskild kompetens och/eller som har publicerat relevanta studier. Experter kan både vara nominerade av medlemsländernas myndigheter eller av organisationer med observationsstatus, de kan även vara experter som själva anmält intresse för att bidra i granskningsprocessen.

2. Andra granskningen: experter och myndigheter

I den andra granskningsprocessen deltar både experter (som i den första granskningsrundan) och representanter från panelens 195 medlemsländer. Dessa får hela rapportutkastet inklusive ett utkast till sammanfattning för beslutsfattare (Summary for Policymakers). I Sverige är det Naturvårdsverket som är Focal Point och som ansvarar för att utkastet kommenteras i detta steg av Sverige.

3. Godkännandet

Den slutliga granskningen av varje arbetsgrupps rapport görs av klimatpanelen i Plenum. Det är ett sådant möte som ordnas i Stockholm den 23-26 september (arbetsgrupp 1). Den sammanfattning för beslutsfattare (Summary for Policymakers, SPM), som tas fram av respektive arbetsgrupp granskas här rad för rad. Sammanfattningen innehåller de viktigaste resultaten ur det cirka 1 000-sidiga underlaget som varje arbetsgrupp tar fram. När länderna enats om sammanfattningen antas också hela underlagsrapporten.

Kvalitetssäkring av forskning

Den stegvisa och omfattande granskningsprocessen av utkasten till rapporterna är en viktig grund för IPCC:s arbete. En rad olika typer av litteratur analyseras – vetenskaplig, socioekonomisk och teknisk (om behov finns). Både underlag som ligger i mittfåran i kunskapsläget och sådan som avviker ingår i analysen. Syftet är att ge en så nyanserad bild som möjligt och redogöra för såväl robusta rön som osäkerheter i kunskapsunderlaget.

IPCC:s granskningsprocess är tidskrävande och kräver gedigna rutiner. Underlaget består av flera tusentals artiklar och rapporter. Utmaningen att säkra alla uppgifter i dessa är grannlaga. Författarna får ett stort antal kommentarer vid varje granskning. Tiotusentals kommentarer har lämnats på utkasten till AR5. En tydlig struktur och process för arbetet, författare och andra experter med hög kompetens samt ett system som möjliggör spårbarhet och granskning av varje enskild referens i efterhand, ska garantera kvaliteten.

Granskning av oberoende part

I utvärderingen från 2007 (AR4) fanns en uppgift om avsmältningen av Himalayas glaciärer som inte granskats tillräckligt. Incidenten har tagits på stort allvar av IPCC som 2010 lät världens vetenskapliga akademiers råd, IAC (Inter Academy Council) göra en granskning av organisationens arbetsmetoder. Rådet slog fast att IPCC tillhandahåller ett robust kunskapsunderlag, men föreslog vissa förändringar i IPCC:s organisation och arbetssätt.

IAC:s bedömning handlar mindre om att de existerande processerna skulle vara otillräckliga. Förslaget syftade till att säkra upp så att de efterlevs. Att den felaktiga uppgiften om Himalayas glaciärer togs in i AR4 hade sin grund i sådana brister. Merparten av IAC:s förslag har genomförts av IPCC. Många av föreslagna åtgärder var redan praxis, men saknades i IPCC:s riktlinjer.